Vädrets grundläggande mekanismer

Allting har grundläggande mekanismer, detta gäller också väder. Det finns ett par grundläggande mekanismer som man brukar tala om när väder behandlas på en mer seriös nivå. Vädrets grundläggande system innefattar bland annat solen och olika typer av vädersystem. Här görs ett försök att förklara några av dem.

Solen påverkar allt

På alla planeter och månimages (57)ar med atmosfär i solsystemet är det solens strålning som skapar allt väder. Det mest grundläggande är att solen värmer upp olika platser olika mycket och orsakar därmed temperaturskillnader. Sedan påverkas vädret av exempelvis Corioliskraften, himlakroppens ytbeskaffenhet och andra faktorer. Även nederbörd styrs indirekt genom solen i och med att vattnet värms upp, förångas och sedan stiger i luften och bildar moln. När molnen blivit tillräckligt täta så måste de tömmas på vatten. Då uppstår nederbörden.

Olika typer av vädersystem

Man brukar dela in vädersystemen i tre olika typer som definieras av dess olika storlekar, dessa är:

  • Planetära vädersystem – när en viss himlakropps områden får mer solenergi än andra uppstår planetära vädersystem. På jorden gäller sådana förhållanden för områden nära polerna och områden nära ekvatorn. I denna skala uppstår vädersystem som exempelvis passadvindar och monsuner.
  • Meoskaliga vädersystem – i dessa vädersystem är det planetens olika ytunderlag som vädret beror på. Exempelvis skogar, hav, städer och islandskap. Dessa områden fångar in olika stora mängder solenergi, eftersom de har olika fysiska egenskaper som exempelvis, jämnhet, fuktinnehåll och reflektionsförmåga. Denna skala är den minsta och här ingår väder som åska och sjöbris.
  • Storskaliga vädersystem – dessa vädersystem har att göra med skillnader i tryck som lågtryckssystem och högtryckssystem. Luften ovanför en yta uppvärms och därmed stiger och utvidgas luften. Detta leder till att lufttrycket på den aktuella ytan minskar. Luften från kallare, närliggande platser där lufttrycket är större strömmar sedan mot det lägre trycket och då uppstår vindar. Vindens riktning och snabbhet beskrivs av en så kallad lufttrycksgradient.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *