Väder och väderprognoser

Något man tar för4459062_orig givet är väderleksrapporter. Det kan vara världens mest otacksamma jobb. Även om det ofta gnälls på väderprognoser och dess olika felberäkningar så är det skönt att kunna planera saker och ting i förväg, när man exempelvis ska på utflykt eller göra något roligt eller viktigt utomhus. Här kommer lite fakta och information om väderprognoser.

Vad är en väderprognos?

En vetenskaplig förutsägelse för en tid framåt om vädret kallas för en väderprognos och brukar vanligtvis publiceras för allmän beskådan i exempelvis radio, TV, webbsidor och dagstidningar. De som producerar väderprognoser kallas för meteorologer.

Hur går det till?

Framställningen av väderprognoser sker genom att först samla in data, sedan bearbeta denna data och till sist förädla den. Väderdatan samlas först in genom exempelvis vinduppgifter, lufttryck och temperatur från vädersatelliter, väderballonger, väderstationer och väderradar. Därefter överförs datan till datorer som konstruerar prognosmodeller och samlar rådata. Till sist sammanställs prognosdatan i överskådliga och lättbegripliga väderleksrapporter för allmän beskådan. Detta sista steg kallas alltså för förädling.

Väderprognoser och felmarginal

Missvisande väderprognoser beror bland annat på brist på observationsplatser och observationer, ofullkomliga datamodeller, prioriteringsfel eller helt enkelt feltolkade och dåliga observationer.

Eftersom det är svårt att förutsäga vädret under en längre period så brukar väderprognoser vanligtvis sträcka sig högst två veckor framåt. Även om det ofta klagas på felaktiga väderprognoser har dessa faktiskt blivit bättre genom åren. År 1992 var träffsäkerheten exempelvis åttio procent vid prognoser för nästkommande dag för svenska SMHI och år 2009 var det åttiofem procents träffsäkerhet. Tack vare ett bättre globalt samarbete och förbättrade metoder har träffsäkerheten för väderprognoserna ökat sedan 70 talet. Även om tendensen har skiftat något under åren.

Väderprognoser har funnits länge men var i början mycket osäkra. Ordet prognos kommer från det grekiska ordet för “veta i förväg”, vilket är “prognosticon”. Ordet användes fram till åtminstone 1881 om väderprognoser.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *